Det finns både fördelar och nackdelar med tyskarnas vana att skriva professionella alster på 800 sidor. ”Ett litet verk på 800 sidor” säger tyskarna själva högmodigt om sin vana att detaljrikt förklara något tekniskt eller på andra sätt informativt ämne. Sedan förväntar de sig att många ska läsa deras bok. En del nördar kan jag tänka mig tar till sig informationen ganska grundligt, speciellt om de själva skriver på något alster inom samma ämnesområde. En del intresserade kan nog läsa boken, men eftersom informationen är så komprimerad och detaljrik så går nog mycket information förlorad i praktiskt hänseende för dem ändå. Men för det mesta går nog informationen spårlöst förbi den breda allmänheten. Fast det kanske är tillräckligt att nördarna detaljstuderar varandras alster om de är anställda på något statligt verk? Ett litet verk på 800 sidor kan vara både svårbegripligt och det kan vara lättfattligt. Man måste ju kunna skriva logiskt och använda språket också.

I militära sammanhang, som under förberedelsefasen för ”Operation Overlord” så tycks de Allierade ha anammat samma princip som tyskarna använde inom andra discipliner. De Allierade skrev flera direktiv, ett av dem handlade enbart om själva överskeppningen av soldater och utrustning till Normandie. Ordern för denna sjöburna del, Operation Neptune, omfattade hela 700 sidor text. Då kan man ju tänka sig vilka omfattande direktiv de hade för själva landstigningen, luftlandsättningen och invasionen av Normandie. Om man jämför de Allierades direktiv med tyskarnas 60 sidor för försvaret av hela Normandie så måste man fråga sig, vad det är som pågår egentligen? Jag blir inte svaret skyldig.

Att förvänta sig att en officer ska detaljstudera och plugga in 700 sidor text för en enskild operation är fullständigt orealistiskt. Samtidigt ska ju officeren öva sin egen roll och träna sin personal. Ingen enda människa kan memorera 700 sidor text, följa direktiven och samtidigt sköta sitt arbete uppdragstaktiskt om det är det som krävs av honom under operationen. Tyskarnas 60 sidor text var mycket mer realistiskt och hade en chans att bli åtlytt.

Jag som svensk gillar än dock mer att presentera information på ett sådant sätt som amerikanarna gör i vissa fall. Inte gå in på detaljer i varje del när jag inte tycker att det är nödvändigt. Det är en väldigt svår konst att skriva så och ändå få fram den information man vill få fram. Men jag kan den konsten. Då måste det finnas andra som kan den också. Det går att skriva lite så att säga ytligare och kortare, och ändå få fram all den information som behövs för att någon annan insatt ska kunna ta till sig nödvändig och tillräcklig information, även i tekniska militära sammanhang. Jag har skrivit två militaria-böcker i en serie om modern krigföring på 500+500 sidor. Dessa behandlar allt från Nano-teknik och taktik till satelliter, strategiska kärnvapen och storstrategi. Det innebär att dessa totalt 1000 sidor i allmänhet inte går in alltför detaljerat på respektive ämnen med vissa undantag.

Jag tycker att fördelarna väger upp nackdelarna med att skriva så, att i allmänhet hålla sig kortare än vad tyskarna oftast gör. Alltför detaljerad information har en större tendens att gå förlorad även i skriftlig form. Hade jag skrivit 500+500 sidor böcker om samma ämne inom krigföringsområdet, så hade det varit direkt dåligt. Men det är inte alltid så är fallet. Skriver man om ett tekniskt ämne så kan det finnas en fördel med att beskriva det som är självklarheter för vissa, och detaljkännedomen hos en läsare behöver då inte vara lika omfattande. Den största fördelen är kanske att information inte riskerar att gå förlorad i skriftlig form. Fast den kanske inte tillnyttogörs ändå.

Eftersom tyskarna tycks använda rätt tillvägagångssätt för rätt tillfälle så vill jag inte avskriva tyskarnas valda preferenser som dåliga. Men jag tror på svenskens förmåga att lösa uppgifter utan att detaljstyras. Det är naturligtvis inte alla som kan det, men det ska vara på det sättet. Man ska inte detaljstyra likt Hitler gjorde och lägga sig i vad enskilda soldater tar sig för miltals från staben. Fast Hitler var inte den typiske tysken, men han hade många egenskaper som tyskar har ganska mangrant.

Judarna eller israelerna som jämförelse har inte det lite navelskådande beteendet som tyskarna har. Judarna är mer generösa än vad tyskarna är, speciellt när det kommer till informationsdelning. Det tyska folket har en förkärlek att debattera allting på tyska, de vill inte lära sig andra språk. Tyskland är och ska vara centrum för all kultur, allt intellektuellt arbete. Men de förlorar krig på att tänka så. Man kan inte vara så navelskådande för då ser man inte sina egna brister och man ser inte de andras fördelar. Väldigt många högtstående tänkare finns i USA, Storbritannien, Sverige, Finland och Ryssland också, tänkare som inte tillerkänns någon tyngd i Tyskland. Dessa kan övertrumfa tyskarna i kognitivt tänkande inte bara en gång utan det händer ofta. Tyskarna är främst framgångsrika i tekniska och taktiska avseenden, men i strategiska avseenden är de i allmänhet lite eftersatta.

Jag vill tillägga att jag ser mycket positivt på FM:s policy att låta varje försvarsmaktsanställd censurera sin egen professionella text. Det är ett utmärkt exempel på det svenska sättet att tänka, som, skulle jag tro, går på tvärs mot det tyska sättet att tänka. Det är så bakvänt att tänka så i Tyskland att tyskarna inte kan förklara bort er policy med deras vanliga ”dessa svenskar är något dekadenta”. Och det innebär att vi tvingar tyskarna att erkänna att vi kan ha ett logiskt syfte med vårt icke-tyska sätt att förmedla det skrivna ordet på också. Vilket vi har.

Trots det finns det exempel på detaljerade och späckade professionella svenska alster också, liksom det nog finns exempel på lättare professionella alster i Tyskland. Typexemplet på svensk lättförstådd enkel text fortfarande laddad med information, utan att den går in på onödiga detaljer, som skulle kunna vara typ hur en rysk nukleär ubåts reaktor är konstruerad, är f.d. kommendörkapten Emil Svenssons bok Under den fridfulla ytan på 341 sidor. Det är den absolut i särklass mest genomarbetade till stor del tekniska bok jag har läst vid sidan av Martin van Creveld’s bok Supplying War: Logistics from Wallenstein to Patton på 313 sidor. Den fyller med sina 341 sidor sitt syfte minst lika väl som en tysk 800-sidig professionell bok gör. Likaså gör juden van Creveld’s bok med ännu färre sidor det.

Vilket är då mitt syfte med att skriva den här texten? Jag vill inte att ni ska känna er underlägsna våra tyska översittare! Ni gör ett bra jobb om man bortser från vissa onödiga politiska inslag i FM. Tyskarna är fast beslutna att inte sitta med Svarte Petter på grund av deras närtida historia. Kan de så stjälper de över det ödet på Sverige. Men de vill fortfarande vara vitast i världen. Hur nu det går ihop. Sanningen är dock att de hävdar sig bättre än oss därför att de är ett större land. Islänningarna kan de dock acceptera som jämlikar. Men islänningarna hävdar sig ännu sämre än oss därför att de är ett ännu mindre land än vi. Hade det inte varit för att vi Nordbor är solidariska med islänningarna rörande utbildning och annat så hade islänningarna knappt kunnat hävda sig alls. Nu har de lyckats häva sig upp genom att bygga en aluminiumindustri bl.a.. Grattis Island!

Ordföranden Strategiska insamlingscentralen

Publicerad av Roger Klang

I come from Arboga, Sweden, same latitude as Stockholm, Oslo and Helsinki. The year in which I was born was 1965. But I grew up in the region of Scania in the south end of Sweden. I believe in God and his son Jesus Christ but I still don’t go to Church. I don’t know what else to say about myself so I’ll stop here. The truth is, you wouldn’t know me if you had read a book about me. I’m pretty unique I like to think. We all are, but especially me. Roger M. Klang, civis Lundensis

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: