Mejl till Kyrkans tidning och Eslövs pastorat

Naturvetenskap och Religion – Ett löst förhållande ?


Förhåller det sig så som företrädare för den så kallade komplementaritetsmodellen hävdar att
naturvetenskapen och religionen behandlar en och samma verklighet utifrån olika perspektiv ?
Det skulle i så fall medföra att de båda perspektiven kunde existera fredligt sida vid sida i respekt
för varandra. Kristna teologer verkar ha kommit fram till att det förhåller sig så och man behöver
därför inte frukta att bli utmanade i sin syn på livet och dess mening och mål.
Den katolska kyrkan har kunniga naturvetare som kan se de två perspektiven som förenliga,
förutsatt att Guds skapelse inte ifrågasätts. Också bland svenska kyrkans ledande teologer finns en
övertygelse om att det inte föreligger någon motsättning mellan naturvetenskap och religion, det är
endast fråga om två olika perspektiv.
Är då detta en bevisad sanning som företrädare för de olika synsätten måste acceptera, eller är det
en teori om hur det kan förhålla sig. Genom att placera naturvetenskap och religion i olika fack
förnekar man faktiskt att de har med samma verklighet att göra. Man kan också konstatera att det
finns många olika existentiella uppfattningar som utmanar, ibland utmanövrerar varandra. Många
naturvetare menar fortfarande att naturvetenskapen kan göra anspråk på objektiv sanning. Den kan
visa vad som är sant för alla vid alla tidpunkter. Religionen, menar man, handlar inte om fakta. Den
är subjektiv och privat. Detta är en uppfattning som delas av allt fler människor i samhället i dag.
På kyrkligt håll lever man i den övertygelsen att det inte föreligger någon motsättning och därför
behöver man inte befatta sig med det naturvetenskapliga.
Postmodernism.
Hur kan man då veta vad som är sant ? Svaret i vår postmoderna tid är att man inte alls säkert kan
veta. Det gäller för båda perspektiven, fast det för många måste te sig som att religion är det som
man inte kan veta, det handlar om tro. De vetenskapliga insikterna däremot har ökat i omfattning
och djup och har genom TV, dator, böcker och tidskrifter blivit tillgängliga för allt fler. I många
avseenden, t.ex. inom fysiken/astronomin och biologin framträder det vetenskapliga som mycket
pålitligt och säkert, ja ibland som något slutgiltigt för vad man kan få veta om världen och livet. I
Sverige uppger 42% att vetenskapen gör religion onödig i deras liv. Detta enligt en större
undersökning från USA ( Pew research, 2018) om religiositeten i olika länder. Denna tolkning av
livet och skeendet utifrån ett vetenskapligt perspektiv har funnits under en lång tid men finns nu i
stor utsträckning också hos folk i allmänhet och har blivit mera medveten.
Hur skall då det religiösa kunna matcha denna starka framtoning ? Det är tydligt att den har svårt att
göra det åtminstone i vår del av världen. Här har det postmoderna tänkandet fått ett starkt
genomslag. I svenska kyrkan har det anammats av ledande teologer och finns i församlingarna vid
sidan av mera traditionell tro.
Jesus tolkad eller trodd.
Framförallt är det evangeliernas berättelser om Jesus som har blivit föremål för en kritisk
granskning. En ledande teolog skriver – Berättelserna om Jesus kommer till oss på det sätt som
gäller allt historiskt. Det finns ingen objektiv, absolut säkerhet om det som berättas. Vad som
faktiskt skedde med Jesus eller uttalades eller utfördes av honom kommer vi inte åt. Allt måste
tolkas kontextuellt, situationsbestämt. ( KG Hammar, Ecce Homo – efter två tusen år, 2000 s. 22).
Det postmoderna har starkare påverkat teologin än synen på det naturvetenskapliga vars främsta
företrädare dock är medvetna om att man inte kan se sina resultat som evigt gällande utan måste
vara öppna för att vidare forskning kan förändra det som gäller nu.
Det postmoderna tänkandet i teologin och uppfattningen om Jesu person har sitt upphov i
bibelkritiken som funnits under lång tid. Jesu person i klassisk bemärkelse utifrån vad evangelierna
berättar om honom anammas av allt färre. Länge var han dock för många knuten till högtider som
jul och påsk och till riter som dop och konfirmation.
En allmän tro att Gud är kärlek, accepterande och förlåtande och utan krav måste vara svår att
förhålla sig till. Det kan medföra att många vänder sig till det som sammanfattas i New Age eller
nyandlighet – astrologi, reinkarnation etc. där man får bestämda svar.
Ett närmare möte med naturvetenskapen, som måste till,blir utmanande för kyrkan, kanske främst
från biologin. Går det att i längden hänvisa till ett annat perspektiv eller måste man ta de allvarliga
utmaningarna om livet på allvar ? Kan Jesus i sin fulla klassiska gestalt vara kyrkans svar ?

Strategiska insamlingscentralen
Jonas Falck, Roger Klang

Annonser

Publicerad av Roger Klang

I come from Arboga, Sweden, same latitude as Stockholm, Oslo and Helsinki. The year in which I was born was 1965. But I grew up in the region of Scania in the south end of Sweden. I believe in God and his son Jesus Christ but I still don’t go to Church. I don’t know what else to say about myself so I’ll stop here. The truth is, you wouldn’t know me if you had read a book about me. I’m pretty unique I like to think. We all are, but especially me. Roger M. Klang, civis Lundensis

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: